TIMRING,TIMMER STUGA,TIMMRINGS KURS
  Timmerstomme
 

Den här sidan handlar om timring och timmerstugor bakgrund,historia och man kan också ladda hem en pdf - fil med en ritningsbeskrivning mycket
grundligt gjord på ett timmerhus.!

Timring (också knuttimring) är en äldre träbyggnadsteknik som i Sverige är känd sedan 1100-talet. Tekniken har fått sitt namn av att man sammanfogar de stockar som bildar väggen (se timringsbeskrivningen...) i hörnen genom uthuggna hak, knutar. Fram till 1800-talets mitt var detta den vanligaste byggnadstekniken i stora delar av Sverige, både i staden och på landsbygden. En förutsättning för timring är god tillgång på barrträvirke, främst tall. I stora delar av södra Sverige, där det funnits tillgång till ek, har skiftesverk varit den dominerande tekniken


Timrat hus på Norsk folkemuseum i Norge

 

Timrat hus på Norsk folkemuseum

Lägg också märke till "bannern" länst upp på sidan där kan ni få en helt gratis egen-
"sökmotorsida" Gå med och berätta för era vänner!! Och hjälp till att förbättra sökandet på-
internet... 

HISTORIA
De äldsta kvarvarande timrade byggnaderna i Sverige är från 1200-talet (t.ex Kyrkhärbret i Älvdalen). Med hjälp av dendrokronologi kan man ta reda på när timret avverkats. Även knutarnas utformning kan ge en grov riktlinje om husets ålder.
Teknik

I sin enklaste form utförs timring med rundtimmer och rännknutar. Efter mitten av 1700-talet användes rännknut främst i uthus och andra enklare byggnader och då oftast utan mossränna. Under sen medeltid utvecklades tekniken och knuten blev mer sofistikerad. Dels försågs den med ett underhak, d.v.s man gjorde urtag inte bara i den underliggande stockens ovansida (som är fallet med rännknuten) utan också i den ovanförliggande stockens undersida. Dels försågs knuten med en bindtröskel eller betta. Bettan kan ligga antingen mitt i haket (en så kallad dubbelkattsknut) - eller i sidan av haket (enkelkattsknut). Bruket av betta och underhak gjorde konstruktionen tätare och stadigare. Under 1700-talet blev detta den dominerande knuttypen. På 1600-talet började man ofta planbila stockarnas in- och/eller utsidor. Från denna tid förekommer även lodräta knuthak - i äldre tid var de sluttande. De lodräta knuthaken slår dock igenom långsamt, och i delar av Dalarna (t.ex Floda socken) blir de vanliga först omkring år 1800. Stilhistoriska dateringar av timmerhus förutsätter därför lokalt jämförelsematerial. I slutet av 1800-talet tog laxknuten över och knutar med utstickande skalle blev mindre vanlig på boningshus.

Vid timring av ett hus är yxan det viktigaste verktyget - både huggyxa och timmerbila (täljyxa) . Andra viktiga verktyg är dragjärnet, med vilket formen av den underliggande stockens översida ritas på stocken, så att en välpassande mossränna kan göras. Lodbräda (senare vattenpass), och riktsnöre behövs också. Med navaren gör man hål för dymlingar och sedan skedborret ersatts av det effektivare spiralborret ofta också gåtspåret (tidigare gjordes detta med yxa). I äldre tid användes skavjärn, för att "hyvla" stocksidorna.
Idag används ofta motordrivna hjälpmedel som t.ex motorsåg

Byggteknik

Efter att ha varit en ovanlig byggteknik under andra hälften av nittonhundratalet växer återigen intresset för denna byggteknik. Timmerhusets värmeackumulerande egenskaper är fördelaktiga ur energisynpunkt både sommar- och vintertid.


Timmerhus kan byggas av rått eller torrt timmer. Stockarna kan vara runda men är vanligtvis sågade eller bilade med yxa så att de är plana på två motstående sidor. Syllstockarna läggs på stenar eller på en torpargrund. Stockarna, som ligger horisontellt, formas så att de får en rund översida och ett spår, s.k. långdrag på undersidan.

För att bygga ett timmerhus bör man använda en timmerfräs då den traditionella metoden att forma blocken med yxa är mycket arbetskrävande.

Stockarnas undersida passas in mot den underliggande stockens översida med hjälp av ett dragjärn. (Hela denna formning av stocken kan göras med en timmerfräs) Timmerstockarna läggs topp mot rot, ett varv i taget och sammanfogas i hörnen med en timmerknut. Lokala skillnader finns i utformningen av knuten som sammanbinder de horisontella stocklagren.

Mellan stockarna, i långdraget läggs drevning, vanligtvis husmossa Hylocomium splendens eller väggmossa Pleurozium schreberi, som tätning. Observera att man ej ska använda vitmossa Sphagnum då denna är hygroskopisk och drar till sig fukt. Mellan knutarna fixeras stockarna mot varandra med träpluggar, s.k. dymlingar, med ca 1,5 meters mellanrum. På gavelspetsarna läggs stockar på vilka takåsarna vilar. Tyngden av taket pressar ihop timmerväggarna. Ett timmerhus sjunker ihop flera centimeter det första året vilket är viktigt att ta hänsyn till när dörrar och fönster monteras.


Idag bedrivs kursverksamhet på många platser i Sverige för att bevara traditionen och sprida kunskapen om hur man själv kan bygga sitt hus av timmerstockar.

Timmerhus i Nordamerika

Interiör i ett rekonstruerat nybyggarhus i Indiana, USA
Interiör i ett rekonstruerat nybyggarhus i Indiana, USA

Svenska och finska nybyggare i kolonin Nya Sverige förde 1638 timmerhuset till Nordamerika. Nybyggarna från de andra kolonialmakterna var vana vid bygge i sten, tegel och korsvirke vilket var mindre lämpat på den skogrika ostkusten. Än idag finns flera timmerhus från den svenska epoken kvar vid Delawareflodens nedre lopp. Typiskt för timmerhusen från nybyggartiden var att den öppna spisen var lokaliserad till en yttervägg.
Se mer på "knappen" timrings beskrivning till vänster.

BÖCKER OM STIHL MOTOR SÅGAR 



Om ni har behov av Reparations och service manualer till er Stihl såg så kan ni enkelt här ladda ner dem direkt till er egen dator.
Som en fil i PDF -format (Acrobat reader måste vara installerat) . Följ bara instruktionerna -kostnad 75 kr per sågmodell.Skriven på Engelska-men lättläst med fina bilder
och beskrivningar

Stihl 017-018

Stihl 021-023-025

Stihl 024-026

Stihl 034-036-036 QS

Stihl MS 270-280

Stihl MS 210-230-250

Stihl 009-010-011

Stihl 019T

Stihl 029-039

Stihl 034-036

Stihl 044

Stihl 046

Stihl 064 - 066

Stihl 088



Länkar till intresanta ämnen....

bolindermunktell.zoomshare.com BM -Svensk Traktorhistoria

mferguson.zoomshare.com/


fordson.zoomshare.comFordson-Traktorn



vindkraft.zoomshare.com/Vindkraft

mustanggt500.page.tl/FordMustang

mercedesbenzamg.page.tl


rollsroyce.page.tl


guld.page.tl


karnkraft.page.tl



industri.page.tl


etanol.page.tl


reservdel.zoomshare.com


ekonomi.zoomshare.com


minisagverk.kickme.to


lusthus.page.tl


jakttorn.reads.it


stihl.page.tl


bjorkved.page.tl

NordicStar-Ditt Websök

 
  Today, there have been 2 visitors (2 hits) on this page!  
 
=> Do you also want a homepage for free? Then click here! <=